Ludicia

Familjen bodde numera i ett litet mysigt hus i en liten by utanför en liten stad. Jag älskade vårt hus och vår enorma, fina och mysiga trädgård. Här fanns enligt min smak och mitt tycke allt jag någonsin velat ha. Vi hade en stor trädgård där de fanns plats för lek och fotboll, det fanns massvis med blommor, träd och buskar i alla möjliga färger och former och där fanns ett växthus där jag kunde drömma mig bort bland mina tomatplantor, nysådda frön och långa slingrande gurkor. Detta var för mig tryggheten, här kunde jag vara vem jag var, göra vad jag ville och här fick jag ta hand om något, omsorg om något annat än mig själv, mina plantor var beroende av mig, annars kunde de inte leva.

I mina drömmar fanns också verkligheten skrämmande nära, det var skolan, dit jag gick nästan varenda dag, men aldrig trivdes i som blev min grymma verklighet. Jag var alltid ensam även om det inte såg så ut. Jag var alltid omtyckt bland killarna. Jag hade pojkvänner och killkompisar som jag umgicks med och det var där jag trivdes. Det var okomplicerat och en rolig tid full av hyss och spännande äventyr. Bland dessa finns min första kyss, mina första fjärilar i magen och mina första riktiga stunder av att vara omtyckt av någon annan än de som var skyldiga att tycka om mig.

När jag började i femteklass skulle verkligheten i skolan komma att förbättras. Jag minns inte om det var i början av terminen eller en bit in som min lärare berättade att vi skulle få nya klasskamrater som hade bytt skolor. Det var i alla fall en tjej som började i klassen som jag fattade tycke för. Hon var en liten svarthårig flicka som skulle slå sig in i klassen. Hon var kanske inte mycket för världen hon heller.  Hon bar sin första dag på skolan ett par utslitna gamla Adidasbyxor med knappar på sidorna som enligt de andra hade varit slutat att vara populära för längesedan. Till sina byxor hade hon en sliten Backstreet boys tröja som inte heller var speciellt modern vid den tidpunkten. Tjejerna i klassen började genast att hacka på hennes utseende. Jag blev kanske inte längre lika synlig, ja var ju en gammal hackkyckling numera. Jag och tjejen började umgås, vi hängde ihop och vi hade många vackra roliga minnen tillsammans. Vi skaffade oss bland annat varsin pojkvän som var populära och gick på en annan skola lite mer utanför stan än var vår skola befann sig. Vi umgicks mycket på fritiden. Vi skaffade oss en varsin kanin som vi sedan parade med varandra och jag minns en stund av fröjd i min tillvaro.



Nu handlade det mest om avundsjuka från mina mobbare, en avundsjuka som ja gkunde hantera. Att vi skaffade oss killar på en annan skola att killarna dessutom var populära var helt sjukt, vem ville umgås med mig och ännu värre vem ville vara ihop med mig.